|
Skrivet av Nillan
|
Jag hade brutit upp från ett längre förhållande och flyttat till egen lägenhet. Dessvärre fick jag inte ha med min kära schäfer till den lägenheten, han fick bo hos mor och far på deras gård. Där trivdes han, men jag kände mig ensam. Att ha levt med djur hela livet och sedan tvingas bo utan var inget kul. Ekonomin tillät inte att jag bytte lägenhet till en där man fick ha hundar. Jag led. Frågade därför hyresvärden om det kunde vara okej med en fågel. Jo, det kunde man tänkas få ha då den inte skräpar ner och inte lämnar rester som en allergisk person kan reagera på i trappan som en hund gör.
Nu skulle jag bestämma mig för vilken fågel jag ville ha. Men jag hann inte välja själv – Chicco valde mig! Min farfars bror födde upp fåglar och hade gett min farfar en i födelsedagspresent. Jag tyckte fågeln var söt och efter lite samtal kring arten sa han att det fanns en unge som han skulle "vrida nacken av" för den hade ett felställt ben. Den kunde jag få om jag ville. Så gick det till när Chicco flyttade in till mig!
Chicco blev snabbt tam och med lite handikappanpassning av lägenheten var Chicco som vilken fågel som helst. Han flög runt och massakrerade den ena blomman efter den andra. Han var med vid matbordet och åt av allt. Han flög själv till buren när jag skulle gå eller när det var dags att sova. Han hittade alla de konstiga ställen en fågel kan hitta för att gömma sig. Tur att det bara var en liten tvåa jag hade.Chicco var ett levande bevis på att denna art KAN, i motsats till vad andra säger, bli tam och vara en mycket trevlig tamfågel! Tyvärr levde han inte så länge så det var nog mer än benet som det var fel på.
Han var den första av väldigt många fåglar som passerat i mitt liv – men en av dem som satt starkast spår. Vad var Chicco för fågel?Fundera på det!
Kanariefågel - gul |
