Artikeln skrevs hösten 2005 när fågelinfluensan var ett hot som svävade över oss. Publiceras här för att informera om vad det egentligen är för en sjukdom, hotet är inte det samma idag 2008 som då.
/Admin

Fågelinfluensa är ett ord som idag fyller många med oro och rädsla. De flesta är rädda för att fågelinfluensan ska komma hit och smitta oss människor med en sjukdom som idag inte finns något bra botemedel mot förutom understödjande behandling och i viss mån andra mediciner som dock har osäker verkningsgrad. Många människor som har fåglar oroar sig för att få in smittan i sina besättningar och vad som händer då. Jag tänkte försöka reda ut begreppen runt omkring detta och beskriva sjukdomen och dess verkningar för våra fåglar.

Fågelinfluensan orsakas av ett virus som tillhör familjen orthomyxovirus. Till denna familj hör alla influensavirus, både de som drabbar djur och människor. Virus till skillnad från bakterier kan inte botas med antibiotika. Det finns något som kallas antivirala mediciner och de har vissa verkningsmekanismer mot en del virus och kan bl a minska förökningen av viruset. Många virus kan man däremot tillverka vacciner emot.  

De olika influensavirusen delas in i 3 släkten; A, B och C. Fågelinfluensan tillhör grupp A och i denna grupp finns många olika typer av influensavirus. Dessa identifieras vanligen med hjälp av två typer av proteiner (äggviteämnen) de har på sin yta, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Det finns många olika hemagglutinin och neuraminidas proteiner och de har betydelse för virusets förmåga att fastna och ta sig in i olika kroppsceller och hur stor skada de åstadkommer. Alla möjliga kombinationer av dessa två proteiner är möjliga. Den aktuella fågelinfluensan som härjar i Asien heter H5N1. Det sker också utbyte av genetiskt material (arvsmaterial) mellan de olika influensastammarna vilket också kännetecknas i att vi människor kan drabbas av ”vår” influensa varje säsong och inte får någon immunitet (eller motståndskraft) trots genomgången sjukdom. Vår kropp känner helt enkelt inte igen det nya lite förändrade viruset. Det är heller inte ovanligt med små förändringar i arvsmassan sk mutationer och det är detta som en del experter är rädda för eftersom en ny mycket smittsam superinfluensa för människor med väldigt hög dödlighet skulle kunna utvecklas från den just nu aktuella fågelinfluensan. Fågelinfluensa kan redan nu infektera andra djur än fåglar och det har man sett hos bl.a grisar, minkar, kattdjur, vattenlevande däggdjur såsom sälar och valar och i enstaka fall människor.

När denna artikel skrivs har det inte påvisats någon fågel i Sverige som dött av H5N7. Däremot har i höst (2005) ett annat mycket mildare influensavirus hittats hos döda andfåglar utanför Eskilstuna som har visat sig heta H5N3. Fåglarna dog dock inte av influensaviruset utan av en annan sjukdom. Det är inte ovanligt att sjöfåglar och då speciellt andfåglar är bärare och spridare av olika typer av fågelinfluensavirus. På hösten tros så mycket som 20-30 % vara bärare av milda influensavirus.

Fågelinfluensa drabbar alla olika arter av fåglar. Smittsamheten och sjukdomens förlopp varierar mycket. De beror på typen av influensavirus, vilken art som drabbas och individens ålder och eget immunförsvar.

Vanliga symtom är milda till kraftiga luftvägsproblem såsom andningsproblem, näsflöde och ögoninfektioner, trötthet, matvägran, nedsatt äggproduktion, diarré, svullnader i form av vätska (ödem) i huvud och nackregionen och olika former av neurologiska symtom. Vid mycket smittsamma och sjukdomsframkallande influensastammar såsom H5N7 angriper viruset även blodkärlen och inre blödningar uppstår. Tiden från det att fågeln smittas till sjukdomsutbrott varierar och ligger vanligen mellan 3 till 5 dagar men kan vara längre.

Viruset sprids framförallt via avföring men kan även spridas kortare sträckor via luften. Eftersom det är vanligt med influensavirus hos andfåglar och även andra sjöfåglar blir det ofta en stor ansamling av virus i vattendrag. Det kan också spridas via människor, redskap och fordon som har kommit i kontakt med smittad avföring eller smittade fåglar. Överlevnadstiden för viruset utanför fågeln är lång. I avföringen har man sett att viruset överlever i cirka en månad och i en död fågelkropp i några veckor. Viruset är känsligt för höga temperaturer, lågt pH och de flesta desinfektionsmedel och inaktiveras då. Däremot har man sett att det kan överleva i flera år vid låga temperaturer. För att undvika att sprida smitta till sina tamfåglar ska man tänka på att byta kläder och skor samt tvätta sig noggrant efter att man har haft kontakt med vilda fåglar.

I nuläget, 2005, har Statens Jordbruksverk infört speciella regler för dels de fåglar som hålls i kommersiellt syfte (dvs produktionsdjur såsom höns och kalkoner) och dels andra fåglar dit våra tamfåglar räknas. Det viktigaste är att i nuläget finns inget förbud mot att hålla tamfåglar utomhus. Däremot har det införts regler för hur dessa fåglar ska skyddas mot smitta. Dels har man själv ett ansvar att se till att minska risken för överföring av fågelinfluensa från vilda fåglar till sina egna. Exempel på detta är att man utfodrar och vattnar sina fåglar inomhus eller under ett skydd utomhus som förhindrar att vilda fåglar kommer i kontakt med maten och vattnet. Det kan också vara så att man behöver hålla sina fåglar under ett skydd utomhus som skyddar dem från direktkontakt med vilda fåglar. Har man öppna vattenytor ska dessa avskärmas tillräckligt så att vilda fåglar hålls borta.

Det råder också ett generellt förbud (2005) mot att hålla utställningar och liknande arrangemang förutom i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. I dessa län gäller att de fåglar som ska ställas ut får endast ha vistats i någon av dessa län under de senaste 30 dagarna före arrangemanget. Undantag mot utställningsförbudet kan i vissa fall medges och då måste arrangören inkomma med en skriftlig ansökan till Statens Jordbruksverk senast sju dagar före den planerade utställningen. Dessa regler är de som gäller i skrivande stund men kan förändras snabbt om smittsituationen förändras. Det bästa sättet att hålla sig uppdaterad är att gå in på Statens Jordbruksverks hemsida www.sjv.se eller Statens Veterinärmedicinska Anstalts hemsida www.sva.se. Där kan man även läsa mer om fågelinfluensan och dess egenskaper.

Om fågelinfluensan mot all förmodan skulle drabba en besättning kommer med all största sannolikhet alla fåglar i besättningen att avlivas för att förhindra vidare smittspridning. Dessutom kommer en sk smittskyddszon att upprättas runt omkring den smittade besättningen eller anläggningen. Storleken på den bestäms av Statens Jordbruksverk i samband med länsstyrelsen i de drabbade länen. Inom detta område kommer troligen provtagning av fåglar ske och restriktioner vad avser transporter och förflyttning av fåglar kommer att ske.